Han deltog som skeppshövitsman 1566–70 i Nordiska sjuårskriget och nämns 1568 (Mantalsreg; Beställningsreg), 1571 (Mantalsreg) och 1573 (RKB; RR) som hovjunkare hos Johan III och 1569 (Mantalsreg) som "bissare", d v s hovfunktionär för övervakande av taffeln. 1569 placerades C i Livland som fältöversten Claus Kurssells (bd 21) närmaste underbefälhavare (Ödberg 1899). Genom dennes nämnda kupp mot Revals slott 1570 blev han liksom sin far ståthållaren och två av sina bröder tillfångatagen (Grauers), men genom Nils Dobblares (bd 11) kupp mot Kurssell några månader senare blev de befriade. 1571 blev C ryttmästare för adelsfanan (Sörensson), och 1573 var han under några månader befälhavare för den fängslade Erik XIV:s bevakning på Västerås slott. Han var ståthållare på Kalmar 1575–78 och på Narva 1584–86, och 1585 blev han ledamot av det då planerade hovrådet, som dock ej kom till stånd (Edén). C var också ett av de sändebud som 1585 förlängde vapenstilleståndet med ryssarna (jfr bd 10, s 625) och 1586 förhandlade om fred med dem utan resultat samt undersökte godsens äganderättsförhållanden i Estland. 1587 följde han kung Sigismund till dennes kröning i Krakow (Tham), och detta år (RR) eller 1588 (Småland 1590:7) blev han riksråd. Som sådant var C med på mötet i Reval 1589 och lyckades bibehålla ett gott förhållande till Johan III och beskylldes av de därefter anklagade rådsherrarna för att genom sin hertig Karl närstående bror Bengt (se nedan) ha försett hertigen med en avskrift av den ursprungliga, för kungen anstötliga versionen av en skrivelse (Hildebrand). Han blev senast 1590 (STb) lagman i Södermanland liksom tidigare fadern samt var bland bisittarna i domstolen över Carl Henriksson (Horn) 1591. På gränsmötet med danskarna i Flabäck i Lindome sn i Halland 1591 var C en av de tre sv delegaterna. S å tituleras han överste skattmästare (Sandbergska saml; jfr Eden, s 233). C skrevs 1569 (SRA) och 1591 (ST 5:1, s 65) till fädernegodset Steninge, som efter hans död föll på hans döttrars lott vid arvskiftet efter hans föräldrar (perg:brev samt lo 16 o lo 17), men till Hammarskog i Dalby sn i Uppland 1579 (Uppl domböcker) och 1581 (Almquist 1960; tergaladress i E 158 a, nr 170), 1584 (RR), 1590 (STb) och 1591 (E 522) och till sin hustrus gods Björkvik i Östra Ryds sn i Östergötland 1590 (Almquist). Efter faderns död kallas han friherre till Mörby 1585 (ST 5:1, s 36 o 39 f), 1586 (Ehst- und Livländische Brieflade), 1587 (RR; STb), 1590 (RR; SRA) och 1592 (HKR). Hans gravsten finns i Mariakyrkan i Sigtuna. En av C:s döttrar blev i äktenskap med riksrådet Johan De la Gardie (bd 10) svärmor till fältmarskalken Lennart Torstenson, riksdrotsen Per Brahe d y samt riksråden Jöns Kurck (bd 21) och Fredrik Stenbock. (Riksarkivet)