Skulle have været gift med Robert af Normandiet, der imidlertid vægrede sig. Hon var en af de store kvindeskikkelser i overgangsperioden mellem den hedenske vikingetid og den kristne middelalder. Hendes moder skal således have nægtet at lade sig omvende til kristendommen, mens E selv som enke sørgede for, at den første stenkirke blev bygget i Danmark. Det var en kaotisk periode, hvor kongerne havde nok at gøre med at holde sig på tronen. Pludselig kunne de mest oplagte tronfølgere være døde, og det kunne give fornemme kvinder som Estrid chancen for at tage magten. Især hvis de havde en lovende søn, og det havde hun. Hun fik da også titel af dronning uden nogensinde at have været gift med en konge. Det bedste udtryk for hendes royale betydning i samtiden er det faktum, at hendes søn Sven som konge tog navn efter hende og kaldte sig Estridsen.
Estrid Svensdotter, född innan 1010, död efter 1057, känd som dronning Estrid, var prinsessa av Danmark som dotter till kung Sven Tveskägg och Sigrid Storråda. Hon var gift med jarl Ulf Torgilsson av Skåne och mor till kung Sven Estridsson av Danmark. Estrid bar hederstiteln drottning. Fadern dog 1014. Hon ska först ha varit gift med en rysk prins, som dog i de ryska tronstriderna efter Vladimirs död 1015: makens identitet är dock okänd. Hon återvände sedan till Danmark. Vid broderns erövring av England, avtalade han med hertig Richard av Normandie att Estrid skulle gifta sig med Rickards son Robert. Det är inte känt om detta äktenskap någonsin ingicks. Hon blev möjligen förskjuten av Robert. Estrid blev sedan av sin bror trolovad och gift med Ulf jarl, före år 1023. Estrid blev änka då maken blev mördad på broderns order. Som änka behöll hon broderns förtroende och mottog stora egendomar i Skåne och på Sjælland. Hon ska ha grundat Danmarks första stenkyrka till minne av maken. Hon skaffade sig en maktposition även genom donationer till kyrkan och gav sonen en kyrklig utbildning. Estrid stödde sonens kamp för makten över Danmark. 1047 blev sonen kung. Estrid fick titeln drottning. Hennes dödsdatum är okänt, men hon dog tidigast år 1057, eftersom hon gravsattes av biskop Vilhelm, som var biskop i Roskilde ca. 1057-73. Estridska ätten är uppkallad efter henne.[1]