Eriksson Trolle, Gustav
Född 1488 [1] .
Död 1535 i Schloss Gottorp [1] .
Ärkebiskop
trolle.jpg
Gustav Eriksson Trolle.
Född 1488 [1] . Död 1535 i Schloss Gottorp [1] .
F Erik Arvidsson Trolle.
Född efter 1460 [1] . Död 1529-08-27 [1] .
FF Arvid Birgersson Trolle.
Född 1440 [2] . Död 1505-02.. i Lillö [2] .
FFF Birger (den unge) Trolle til Bergkvara.
Född efter 1400 [1] . Död 1478-02-05 [1] .
 
 
FFM Kristine Knutsdotter Aspenäsätten Blå.
Död efter 1459 [1] .
FFMF Knut Bengtsson Aspenäsätten Blå.
Död 1420 [1] .
FFMM Sophia Gertsdotter Snakenborg.
FM Kristina Jonsdotter Gädda.
Död omkring 1465 [1] .
   
 
   
 
M Ingeborg Philipsdotter Thott.
Född efter 1455 [1] . Död 1495 i Lagnö [1] .
     
 
   
 
     
 
   
 

Levnadsbeskrivning


Gustaf Eriksson Trolle, född i september 1488, död sommaren 1535,[1] var en svensk präst och ärkebiskop av Uppsala stift 1515–1521. Han var en av de ansvariga bakom Stockholms blodbad.

Han föddes 1488 som son till Erik Trolle och Ingeborg Filipsdotter (Tott). Efter ett par års studier vid Kölns universitet och i Rom, utnämndes Trolle 1513 till domprost i Linköpings stift, och ett år senare till ärkebiskop av Uppsala stift, där han efterträdde Jakob Ulvsson. Precis som sina företrädare så började han att arbeta för en unionsvänlig och rådskonstitutionalistisk politik. Redan 1515 råkade han emellertid i konflikt med riksföreståndaren Sten Sture den yngre. Trots försök att försonas lät Sten Sture från hösten 1516 belägra Trolle på dennes borg Almarestäket, och efter att han intagit denna 1517 tillfångatogs Trolle och avsattes. Borgen Stäket revs enligt riksdagsbeslut, vars beslutsdokument senare kom att användas som bevismaterial vid Stockholms blodbad. När Sten Sture stupat i samband med Danmarks kung Kristian II:s erövring av Sverige under hösten 1520, återinsattes Trolle som ärkebiskop. Han förrättade ceremonin vid kung Kristians kröning i Storkyrkan och festligheterna avslutades med Stockholms blodbad, där Gustaf Trolle kom att spela en omstridd roll. Bland annat använde kungen Trolles krav på skadestånd till att brännmärka Trolles motståndare som kättare och avrätta dem. Redan 1521 tvingades Trolle fly till Danmark efter ett antal uppror i Småland och Dalarna. Där kom han att stanna och fortsätta att kämpa för Kristians sak. 1534 blev han biskop i Odense, men skadades dödligt redan följande år i slaget vid Öxnebjerg på ön Fyn den 11 juni och dog några veckor senare. Han begravdes i Slesvigs domkyrka. Trots Trolles uppsatta position och sitt stöd från påven, vägrade Gustav Vasa att erkänna honom som ärkebiskop och avvisade Trolle som landsförrädare. Påtryckningarna från Rom var en bidragande orsak till att Gustav Vasa bröt med Vatikanen, påbörjade reformationen och införde protestantismen i Sverige. (wikipedia)

gustav_trolle__archbishop_of_uppsala.png
Gustaf Trolle på Blodbadsplanschen.


Källor
  1. finnholbek.dk
  2. runeberg.org

Personregister    Efternamnsregister    Ortsregister

Tillbaka till startsidan Framställd 2024-05-20 med hjälp av Disgen version 2018.