Friherre till Mörby och Steninge samt herre till Årsta i Brännkyrka socken, Stockholms län, Gäddeholm i Irsta socken, Västmanlands län och Fånö i Lots socken, Uppsala län. Uppgives varit munk i Sigtuna kloster på 1520-talet. Var väpnare1 1525-03-09. Sändes av konung Gustaf med uppdrag till Finland 15308. Fick 1538-02-05 i förläning Bro, Vätö och Börstils snr i Uppland. I slottsloven på Stockholms slott s. å. 16/5. Riksråd 1544 (ed 20/1). Åter slottsloven i Stockholm 1549-10-04. Fick 1560-11-16 i förläning hela Frösåkers härad i Uppland och innehade därjämte 1562 även Häverö sn9. Friherre 1561-06-29 vid konung Erik XIV:s kröning. Fick s. å. 15/8 friherrebrevet. Förordnades 1563 bland legaterna till Hessen i konung Erik X IV:s frieriärende. Amiral över hela flottan 1568-07-01. Ståthållare i Estland s. å. 12/10. Riksmarsk samt lagman i Södermanland 1569. Återkallad från Estland och Livland 1570-09-00. 'Var 1542-11-02 bland dem, som i Linköping å konung Gustaf I:s vägnar dagtingade med Nils Dacke. Beseglade 1544-01-13 Västerås arvförening, 1560-06-30 konung Gustaf I:s testamente samt 1561-04-15 ständernas bevillning, varvid han kallade sig Gabriel Christiersson till Mörby. Blev jämte övriga legater till Hessen i några år kvarhållen i Danmark. Höll efter återkomsten därifrån 1568 jämte andra samtal med ryska legaterna i frågan om Catharina Jagellonicas utleverering. Blev 1570-01-08 vid Revals slotts överraskande tillfångatagen av Claes Kursell, men frigjordes kort därefter, då slottet återtogs. Fick 1572 befallning om konung Erik XIV:s förvaring, då han beledsagade honom från Gripsholm till Västerås. Stod 1584-11-29 i Nyköping fadder åt prinsessan Catharina, hertig Carls dotter. Skall ha varit av ett mycket häftigt sinnelag, men i sina ämbeten rättvis och driftig. Han ägde omkr. 560 gårdar. Tillbytte sig år 1559 av konung Gustaf I Rånäs i Roslagen mot andra gods, samt anlade 1570 Mörby slott, å vars portal Oxenstierna- och Trollevapnen voro uthuggna.' (finnholbek.dk)
Gabriel Kristiernsson (Oxenstierna) (även Cristersson), född cirka 1500, död den 3 april 1585 på Steninge slott, var ett svenskt riksråd omkring 1540 och som utnämndes till friherre 1561. Han var efter Stockholms blodbad den ende kvarlevande av sin ätt. Gabriel Kristiernsson blev riksråd 1544 och anlitades av Gustav Vasa i olika förvaltningsärenden. 1561 blev han friherre vid Erik XIV:s kröning. Han deltog i Erik XIV:s delegation till Hessen 1563 beträffande ett frieri. Han fängslades emellertid i Danmark och återkom först 1567, och har skrivit en berättelse om sina upplevelser i fångenskapen. Gabriel Kristiernsson blev amiral för flottan 1568 och ståthållare i Estland. Han lämnade posten i Estland efter ett myteri 1570. Han var då gift med Beata Trolle och familjen bebodde ett slott i Rival. Alla i familjen tillfångatogs under ett blodigt och grymt upplopp, men efter en tid i fångenskap lyckades de lura vaktmanskapet att dricka sig redlösa och de flydde under dramatiska former. De återvände till Sverige och slog sig ner i Mörby. Där lät Gabriel Kristiernsson bygga ut ett äldre stenhus till Mörby slott, som lär ha varit det största slottet i Uppland. Mörby blev hans och ätten Oxenstiernas huvudsäte, men han ägde även andra gods, som till exempel Fiholms slott i Södermanland, vilket han fått i förläning av Erik XIV. Året före sin död bjöd han och hustrun Beata in hela sin stora släkt till en julfest i Mörby slott och alla, både stora och små, dansade med i den så kallade Mörbyleken. (wikipedia)

Gabriel var gift med systern till ärkebiskop Trolle som var delaktig i Stockholms blodbad, där Gabriels far blev avrättad.

Vapentavla från Fasterna kyrka, med Gabriel Christernsons och hans hustru Beata Trolles vapen. Har ursprungligen suttit över Mörby slotts port.