Min släktforskning startade på allvar när jag stegade in på Landsarkivet i Lund. På den tiden fanns alla skånska kyrkböcker fram till runt 1895 på arkivet på Dalbyvägen. Idag finns dessa böcker på Arkivcentrum Syd på Gastelyckan. Det som finns kvar på Dalbyvägen är folkbokföringshandlingar för ett antal församlingar för tiden efter 1895.

Jag forskade uteslutande med hjälp av fotograferade kyrkoböcker på mikrokort. I början gjorde jag fåfänga försök att hålla ordning på släkten med hjälp av Excelblad. Det blev ohållbart i längden och jag insåg att jag måste ha hjälp av något datorprogram som är skapat för släktforskning. Jag fick reda på det finns ett program som heter Disgen, som är skapat av DIS (Föreningen för Datorstöd i Släktforskningen) och jag bestämde mig för att investera i det. Jag har aldrig sett mig om efter alternativ. Jag har aldrig funnit anledning till det. Programmet fyller mina behov och jag hittar hela tiden nya fördelar med det. Det är med hjälp av Disgen som jag har skapat denna hemsida.

När man är medlem i DIS får man medlemstidningen Diskulogen. I denna har jag förutom en massa tips och tricks för programmet Disgen under åren hittat många användbara möjligheter att söka upp information om sin släkt. Det var i Diskulogen som jag först läste om Genline, som är ett företag som har skapat ett bildarkiv med svenska kyrkböcker fram till runt 1895. Detta gav mig helt andra förutsättningar att släktforska. Min forskning hade legat på is under en längre period, eftersom jag hade börjat arbeta och inte kunde forska på dagtid längre. Med ett abonnemang på Genlines bildarkiv kunde jag forska hemifrån, dygnet runt om jag så ville. Så jag väntade tålmodigt på att arbetet med mikrokortscanning skulle komma till Malmöhus län så jag skulle kunna ha ordentlig nytta av ett abonnemang.

Min forskning tog ordentlig fart. Jag spenderade timme efter timme framför datorn. Med min långsamma uppkoppling satt jag och väntade medan kyrkböckerna växte fram på min skärm, och jag kunde ta del av innehållet. Släktträdet växte på bredden, och jag insåg att alla dessa människors livsöden var lika intressanta även om de inte var mina släktingar i rakt nedstigande led.

Efter hand som man släktforskar kommer man på nya möjligheter att hitta information. Eftersom kyrkboksforskningen är så tidskrävande, och dessutom kräver kostsamma abonnemang lär man sig att hitta källor med lättillgänglig information som dessutom är gratis.

Den viktigaste ”genvägen” som jag använt i min forskning är DISBYT som är DIS-medlemmarnas byteshandelsarkiv. Här skickar man in utdrag från sin forskning och tar del av alla andras utdrag. Totalt finns det just nu nästan 17 miljoner poster och det ökar hela tiden. Här kan man också ta kontakt med andra medlemmar och byta information med varandra.

Det finns många fler platser på Internet där man kan söka i databaser och ta del av gratis information. I DDSS (Demografisk Databas Södra Sverige) kan man söka bland födda, vigda och döda för Skåne, Blekinge och Halland för perioden 1650-1900. Databasen är långt ifrån komplett, men med lite tur hittar man det man är ute efter. Jag har haft mycket nytta av denna sida när jag letat efter släktingar i Malmös församlingar.

Om man forskar i Malmö kan man även gå in på Stadsarkivets hemsida. Här hittar man arkivregister där man hittar födelseregister och namnregister till husförhörslängder i olika församlingar. Dessa register är nyttiga genvägar när man ska forska i kyrkböckerna på stadsarkivet.

En annan nyttig hjälp är Svensk Arkivinformation, SVAR. Här finns lite olika tjänster. Bland annat kan man ta del av svenska folkräkningar som utfördes med tio års mellanrum från 1860. Detta är framför allt bra om man ”blivit av” med någon släkting. Då kan man ta upp tråden igen, och lätt hitta rätt igen i kyrkböckerna. På SVAR:s hemsida kan man även leta bland de olika landsarkivens material, och hitta information som är nyare än 1900, vilket är bra eftersom de flesta inte har möjlighet att kuska land och rike runt för att besöka landsarkiv.

Alla släktforskare stöter förr eller senare på släktingar som har emigrerat till Amerika. Jag har också stött på ett stort antal amerikafarare. Möjligheten att spåra dessa är såklart begränsad, men det finns sätt att göra det hemifrån. På hemsidan Ancestry kan man söka i ett antal federala folkräkningar och bland olika födsel- vigsel- och dödregister. För att få fram detaljerad information måste man dock skaffa ett abonnemang på tjänsterna.

När man berättar för folk att man släktforskar får man alltid, utan undantag, frågan om hur långt tillbaka i tiden man har kommit. Jag vet aldrig riktigt vad jag ska svara på det, för det finns inget enkelt svar. Vissa personer i min databas härstammar från början av 1600-talet, men det är kanske avlägsna släktingar, kanske på min frus sida. Dessutom är det egentligen inte jag som har ”hittat” personerna ifråga, utan jag har troligtvis använt mig av någon av de länkar som jag nämnt och letat upp information som någon annan lagt in.

För mig är det lika spännande att forska i nutid, och att hitta samband mellan de nu levande som bär samma efternamn som mig själv. Dessutom har man ju troligtvis större utbyte av att få kontakt med levande släktingar. Ett bra sätt att ta reda på kontaktuppgifter är att leta på birthday.se. Här hittar man adresser till de man letar efter, och dessutom födelsedata och till och med fullständiga namn. Så slipper man sitta och rabbla upp sånt när man pratar med sina släktingar för första gången.

Så, det råder ingen brist på hjälpmedel. Den som vill släktforska har det rätt så väl förspänt nu för tiden. Man kan till och med komma långt utan att lägga ut en spänn. Det enda man måste vara beredd att investera är sin tid, och ganska mycket av den.