Släkten Schönström
skapad av
Joachim Schönström
Ända sen jag började intressera mig för släktforskning har jag funderat över var namnet Schönström kommer ifrån.
Jag har stött på många teorier under åren, och även själv lagt fram en del. Den populäraste har sitt ursprung i kopplingen till den adliga släkten Schönström. Kan det verkligen vara en slump att stavningen är den exakt samma? Eftersom den adliga släkten dog ut på 1800-talet och att ingen dokumenterad koppling till vår släkt finns, bygger teorin på att den adliga släkten Schönström levt vidare på ett inofficiellt sätt. Den adliga släkten innehade under 1700- och 1800-talen godsen Gyllebo och Gärsnäs på Österlen, så den geografiska närheten till Börringetrakten där spåren av min släkt slutar, kan ge liv åt en sån teori, även om tio mil på den tiden var en ansenlig sträcka. Att ett utomäktenskapligt barn med blodsrötter i Schönström-släkten skulle tillåtas ta sig namnet Schönström, är dock i min mening föga troligt.
Den som först tog sig namnet Schönström var Jöran, född i Börringe 1746. Innan han tog sig namnet kallades han för Rasmusson efter sin far Rasmus Jönsson. Jörans efternamn skrivs i rullorna dock med Sjö-. Huruvida han kallade sig Sjöström eller Sjönström är oklart. Namnet hänger delvis med till nästa generation då Christen står med namnet Sjöström i husförhörslängden. Längre fram går man dock över till att använda namnet Schönström även i denna släktgren, vilket tyder på Sjöström var en tillfällig förvrängning. Över huvud taget bör man inte lägga så stor vikt vid stavningen vid den här tiden. Läs- och skrivkunskaperna var inte så utbredda och det är troligt att det bara var prästen och klockaren och ett fåtal till i församlingen som behärskade det skrivna språket till fullo. I Sverige kom dessutom inte den första gemensamma ordboken ut förrän 1898, innan dess stavade man efter eget huvud. Ett för mig troligt scenario är att prästen under husförhörsgången gick runt i gårdarna och frågade vad folket i huset hette, för att sedan föra in det i boken med egen stavning. Och då kunde det bli Sjöström eller Skönström eller Schönström.
Att stavningen Schönström blev den populära under 1800-talet och mer eller mindre permanentades kan enligt en teori bero på ett ökande tyskt inflytande på det svenska samhället. Men om någon frågar om Schönström är ett tyskt namn, så är svaret ett entydigt skånskt: Naä!
Namnet Schönström är ett i grunden typiskt, om än ovanligt, soldatnamn. Soldatnamnen kom till för att på de olika regementena skilja alla Nils Jönsson och Jöns Nilsson åt. Till en början var de enstaviga, t.ex. Berg, Ström och Gren, men allteftersom soldaterna blev fler blev man tvungna att ta till fler stavelser och man skapade namn som Lindberg, Nordström och Dahlgren. Det finns alltså en möjlighet att Jöran Rasmusson blev soldat och fick ett soldatnamn.
Och då har vi nått fram till min senaste teori som delvis överensstämmer med detta. I denna självhushållningens tid fanns det inte så många yrkesmän ute i byarna. Man arbetade som dräng eller piga innan man skaffade något eget och kunde bilda familj. Och då skötte man gården och såg till så att familjen hade mat för dagen. De enda yrkesmännen ute på landsbygden, förutom prästen, var i princip socknens mjölnare och hantverkare såsom skräddare och smeder. Hantverkarna fick yrkesutbildning i form av gesällträning, och det ansågs möjligtvis att dessa kategorier stack ut från bönderna och förtjänade ett ”riktigt” efternamn. Det var i alla fall vanligt att de tog sig soldatnamn. Jöran Rasmusson var skogvaktare till yrket och det faktum att han hade ett yrke utöver lantbruket gör det troligt att det var därför han tog sig namnet Schönström.
Detta är min teori, och den som har något att invända mot den får gärna göra det. Jag har en känsla av att det sista ordet inte är sagt i frågan…