Erik Birgersson d. y., f. trol. strax efter 1300, d. 1319. Föräldrar: konung Birger Magnusson och Margareta Eriksdotter av Danmark. Kallas i källorna junker Erik; ärkedjäkne i Uppsala troligen sedan 1311, säkert före 30 jan. 1315; lämnade sin befattning 1318. — Ogift.

E. har aldrig spelat någon framträdande politisk roll. Hans insättande i Uppsalakapitlet som minderårig är ett utslag av det nära förbund mellan konungamakten och kapitlet, som kännetecknar Birger Jarls och Magnus Ladulås' regeringar och som kulminerar under Birger Magnusson. Vid omvälvningen och reaktionen mot kungafamiljen 1318 lämnade E., som blott mottagit de mindre ordines, sin tjänst som ärkedjäkne och sitt prebende och övergick till lekmannaståndet samt begav sig »ad partes remotas», d. v. s. i landsflykt. Han dog följande år.(Svensk biografiskt lexikon)